söndag 27 juni 2010

En dag i taget.

Då ska jag ge mig på en modern fluga eller vad ska man kalla bloggandet för egentligen. Är det vår tids dagbok där vi lämnar ut våra liv till allmän beskådning?Jag har några släktingar som bloggar och jag brukar läsa dem för jag tycker det är kul att se deras bilder och läsa om deras dagar.Har jag då något av intresse att dela med mig? Det låter jag någon annan avgöra.Varför heter min blogg en dag i taget?

Jo för att sen den 12/12 -08 har jag levt en dag i taget. Kl 07.00 den dagen ringde min mobil och väckte mig på hotellet rummet på Gran Canaria där jag och min man befann oss på bröllopsresa. Ett telefonsamtal som jag aldrig kommer att glömma.Det var min x make som ringde och sa att vi skulle börja packa och se till att komma hem.Min 18 årige son hade varit med om en svår trafikolycka och han hade fått svåra skallskador och läkarna visste inte om han skulle överleva.Han låg på NIVA på Lunds sjukhus. Jag har aldrig i hela mitt liv känt en sådan panik och ångest som jag kände då.Hur snabbt kunde vi ta oss hem mm tusen tankar for genom mitt huvud.Kl 12.00 canarisk tid satt vi på ett plan som skulle ta oss till Kastrup. Vi landade på Kastupsflygplats vid 18 tiden och sen dess har mitt och familjens liv varit totalt förändrat.Min son överlevde men vi har fått leva en dag i taget sen dess....

3 kommentarer:

  1. Det var på tiden ;-) Kramar! (Julia)

    SvaraRadera
  2. Roligt att du börjar blogga faster!

    SvaraRadera
  3. Hej! Har följt ert kämpande och Mickes framsteg genom Emilia. Vi sågs på BMXbanan förra året när Nicke och Markus tävlade och på Emilias Tupperwareparty i höstas.
    Tittade in via Facebook...//Johanna

    SvaraRadera